Kraftringen Nät distribuerar el till cirka 120 000 kunder i Lund, Eslöv, Hörby och Lomma i Skåne. De införde effektbaserade tariffer som en del av omställningen till kapacitetsbaserade nätavgifter och är ett av få sydsvenska bolag med aktiv effektavgift.
Kraftringen har sina rötter i Lunds Energiverk, grundat 1906, och är ett av Skånes äldsta energibolag. Under 2000-talet expanderade verksamheten genom att förvärva elnätet i Eslöv, Hörby och Lomma, och 2010 bytte koncernen namn till Kraftringen. Bolaget var tidigt ute med att testa kapacitetsbaserade nätavgifter – redan 2021 genomförde de en pilotundersökning bland 500 villakunder i Lund. Resultaten visade att kunder som fick transparent information om sina effekttoppar minskade sin maxeffekt med i genomsnitt 15% utan tekniska hjälpmedel. Baserat på detta införde Kraftringen Nät effektavgiften i sin nuvarande form under 2023, vilket gör dem till ett av pionjärbolagen i södra Sverige. Den politiska debatten om effektavgifter har varit livlig i Lunds kommun, där många universitetsanställda och forskare engagerat sig i frågan.
Kraftringens nätområde är kompakt men varierat. Lunds innerstad domineras av äldre flerfamiljshus och studentbostäder med fjärrvärme – dessa kunder har sällan effekttoppar över 4–5 kW. Men i villaområdena öster och söder om Lund (Dalby, Södra Sandby, Veberöd) samt i Eslöv och Hörby finns en hög andel fristående villor, ofta byggda 1960–1985, med bergvärme eller luftvärmepumpar. Här ligger typiska effekttoppar på 10–14 kW vintertid. Kraftringens nät har en total maxkapacitet som nås under vintermorgnar i januari, men till skillnad från nordliga nätbolag är sommartopparna nästan lika höga – AC-anläggningar och poolpumpar i Skånes villaområden skapar en 'dubbeltopp' som är ovanlig i resten av Sverige. Under 2024 uppmätte Kraftringen att sommarens effekttopp var 78% av vinterns, jämfört med typiska 45–55% i mellansverige.
Den typiska Kraftringen-kunden med hög effektavgift bor i en villa i Eslöv eller östra Lund, har en luft/luft-värmepump och en 7,4 kW elbilsladdare. Utan optimering hamnar effekttoppen på 11–13 kW under vintermånaderna, vilket ger en effektavgift på 530–910 kr/månad med Kraftringens tariff (48–70 kr/kW). En vanlig fallgrop i Skåne är att underskatta sommarens effekttoppar: en kund med AC (2 kW), poolpump (1,5 kW) och elbilsladdning (7,4 kW) kan nå 13 kW även i juli – nästan samma nivå som vintern. Kraftringens kundundersökningar visar att deras mest kostnadsmedvetna kunder sparar i genomsnitt 3 200 kr/år genom att kombinera schemalagd laddning, timer på varmvattenberedaren och manuell lastspridning.
Kraftringen har flaggat för att de planerar att behålla och vidareutveckla effektavgiften oavsett politiska signaler. Bolaget investerar för närvarande i en omfattande digitalisering av elnätet med smarta mätare som ger kunder 15-minutersupplösning på sin förbrukningsdata – en uppgradering från dagens timmätning. Det innebär att framtida tariffer kan baseras på 15-minuterstoppar istället för timmedelvärden, vilket gör att korta effekttoppar (t.ex. en snabbladdare) straffas hårdare. Kraftringen förväntas även införa säsongsdifferentierade tariffer, där vintermånadernas effektavgift kan bli 20–30% högre än sommarens. Dessutom diskuterar Kraftringen möjligheten att erbjuda 'flexibilitetstjänster' där kunder som tillåter bolaget att fjärrstyra deras varmvattenberedare eller elbilsladdare får rabatt på effektavgiften.
Lundregionen har en unik energiprofil. Lunds universitet och ESS (European Spallation Source) gör att det finns en hög koncentration av teknikintresserade invånare som tidigt adopterar smarta energilösningar. Solcellstätheten i Lund är bland de högsta i Sverige, och många villor har redan batterilager – vilket gör dem väl rustade att kapa effekttoppar. Samtidigt skapar Skånes milda vintrar en falsk trygghet: många tror att effektavgiften inte berör dem, men sommarens AC-toppar och elbilsladdning gör att kostnaden ändå kan bli kännbar. I Eslöv och Hörby, som har en äldre villabebyggelse och lägre medianinkomst, har effektavgiften blivit en politisk fråga – lokaltidningarna har rapporterat om hushåll vars elnätsräkning ökat med 200–400 kr/månad efter införandet.