Drygt en månad har gått sedan kravet på effektavgift slopades. Vi kartlägger nätbolagen – vilka behåller avgiften och vilka väljer att pausa?
Publicerad 2026-04-16 · Nyheter · 8 min läsning · Av Effektguiden
Det har nu gått drygt en månad sedan energi- och näringsminister Ebba Busch klargjorde det som många trodde var spiken i kistan för effekttarifferna. Den 13 mars 2026 beslutade regeringen i ett uppmärksammat drag att slopa det obligatoriska kravet på att införa effektavgifter. Rent juridiskt innebär detta att Energimarknadsinspektionen (Ei) måste upphäva föreskriften EIFS 2022:1 senast den 30 juni 2026.
Men som vi rapporterade i samband med att regeringen slopade kravet på effektavgift, innebär beslutet absolut inte att avgiften förbjuds. Tvärtom flyttas ansvaret tillbaka till varje enskilt nätbolag. Frivilligheten blev plötsligt mardrömsscenariot för de som hoppats på en enhetlig nationell standard, och en lättnad för de hushåll vars nätbolag valde att backa.
Förra veckan satte branschjättarna ned foten. Både Ellevio och det skånska energibolaget Kraftringen gick ut offentligt och bekräftade att de skulle behålla sina effekttariffer. Uppdatering 23 april: Ellevio har sedan dess svängt och slopat den rörliga effektavgiften för hushåll – läs mer i vår nyhet om Ellevios beslut. Nu, i slutet av april 2026, ser vi hur resten av marknaden ställer in sig i ledet. Vissa följer Kraftringens linje och behåller modellen, andra tvekar. Vi på Effektguiden har sammanställt en genomgång av hur Mellansveriges, söderns och norra Sveriges nätägare ställer sig till den frivilliga effektavgiften.
Den gemensamma linjen inom svensk energi är som bortblåst. Medan branschorganisationen Energiföretagen länge argumenterade för att kapacitetsbristen i nätet krävde beteendeförändringar från konsumenterna via just prisstyrning (effektavgifter), valde regeringen att lyssna på den folkliga opinionen. Det blev helt enkelt för mycket förvirring, onödig administration och dyrare räkningar för vanliga villaägare.
Men hos monopolföretagen som driver näten ser den ekonomiska realiteten annorlunda ut. De bolag som redan tagit stora kostnader för att utveckla nya IT-system, uppdatera sina smarta elmätare till nästa generation och sjösätta omfattande informationskampanjer är högst ovilliga att plötsligt kasta hela prismodellen i papperskorgen.
I andra vågskålen hittar vi framför allt det statliga jättebolaget Vattenfall, som valde att agera snabbt på de politiska signalerna och pausade sin utrullning redan på ett tidigt stadium. De har därefter suttit stilla i båten. För E.ON var läget lite mer komplicerat, där man har en slags hybridmodell man behåller för vissa kundgrupper men valt att mjuka upp. Men vilka har nu trätt fram den senaste veckan?
Vi har kartlagt hur några av de viktigaste nätbolagen i Sverige ställer sig till effektangivelsen just nu, en månad efter det politiska kursbytet. Här är den aktuella lägesbilden:
För många hushåll kan det framstå som provocerande att nätbolagen struntar i regeringens tydliga signal. Men när vi granskar argumenten handlar det nästan uteslutande om tre faktorer: investeringar som redan är gjorda, nätets kapacitetsbrist och vad de kallar för "kostnadsriktighet".
När Energimarknadsinspektionen (Ei) först klubbade EIFS 2022:1 lade nätbolagen ner hundratals miljoner, och i vissa fall miljarder, på nya fjärravlästa mätare. Branschen ser effekttariffen som ett sätt att få kunder att sprida ut sin elanvändning. Utan den styrningen kan mer av nätet behöva byggas ut, vilket enligt bland annat Ellevio kan höja kostnaderna senare.
Det finns idag ungefär 170 olika elnätsföretag i Sverige. Av dessa är en överväldigande majoritet lokala, ofta kommunalt ägda. Att Göteborg Energi fortfarande bollar frågan är talande för hela utmaningen. Många av dessa inväntar just nu nästa styrelsemöte.
Det kommunala perspektivet bjuder på en extra tvist: styrelserna utgörs av lokala politiker. Eftersom regeringen nu gjort avgiften frivillig, blir kravet på att behålla den ett lokalt politiskt ställningstagande. Vissa lokalpolitiker fruktar missnöjet hos väljarna om man envisas med en komplicerad taxa, medan VD:arna i nätbolagen desperat pekar på Excel-ark som visar på minskade intäkter eller ökade kostnader för uppgraderingar av nätet om prisstyrningen försvinner.
Vi rekommenderar att du håller noga uppsikt över informationsbrev från ditt lokala nätbolag, särskilt om de hittills legat lågt under mars och april.
Spelplanen ser olikare ut än någonsin. Beroende på var tomtgränsen går kan du ha en prismodell hos E.ON med fast månadsavgift medan grannen på andra sidan vägen, med Vattenfall, slipper effektavgiften helt resten av året. Har du Ellevio, Jämtkraft eller Kraftringen får du fortsatt hålla koll på hur många apparater du kör samtidigt på kvällen.
Det första du bör göra är att kolla vad som gäller för just din adress. Passa på att jämför dina elnäts- och effektavgifter. Du kan inte byta nätbolag, men förstår du hur ditt bolag räknar är det lättare att lägga upp användningen så det blir billigare. Att ladda elbilen smart och planera tunga laster lönar sig för de flesta svenskar även 2026 och framåt.
Informationen är hämtad från nätbolagens officiella pressmeddelanden och uttalanden under mars och april 2026, samt granskningar i svensk affärs- och fackpress.